Jobbig kväll ikväll igen...

Har tänkt ett tag nu på hur jag ska kunna bryta denna nedåtgående trend som skapar så extremt med ångest....
Jag behöver verkligen ett avbrott i vardagen,
så,
imorgon åker jag till Stockholm för att gå runt i affärer hela dagen,
leta efter fynd på mellandagsrean,
och bara ta hand om mig själv,
äta min favoritsallad i gallerian,
kanske att jag även vågar mig på en yoghurtglass....Älskar nämligen dem!


Men jag tänker inte utmana för mycket,
för imorgon ska bli en dag med såå liiiiiiite ångest som möjligt.
Jag kommer springa runt hela dagen,
så röra på mig kommer jag defenitivt att göra,
och äta, ja det måste jag göra regelbundet, och dessutom kan jag inte springa och peta i mig massor under dagen eftersom jag inte kan springa i kylskåpet hela tiden.
Känns JÄTTESKÖNT!

Åh det ska bli en sån bra dag i morgon...
Tänkte att jag tar med mig kameran, så kan jag kanske fotta lite :D



Bilden togs för nästan exakt ett år sedan!

Mamma väkte mig vid 11 halv 12, åt då snabbt lunch innan jag och Ida gick ut till stallet och mockade.
Sen tog vi in hästarna och fixade i ordning dem inför transportturen upp till ridhuset :)

När vi väl lastat Zatyr, (som alltid tar ett tag) till skillnad från min lilla Flicka som går rakt på :D så åkte vi iväg..

På vägen planerade vi hur vi skulle hoppa, men eftersom dem inte hoppat på länge så la vi bara upp bommarna till 50 cm, men det är perfekt höjd för mig att jobba på, eftersom jag är så himla rädd för hoppningen :S
Men jag tycker ju att det är kul, så jag jobbar verkligen på det :)

Dock var det mindre roligt att vi nu kom fram till att Sickan har en sättning, antagligen i korset, så vi måste ta ut kiropraktor och massör på henne,
billigt och bra..Hm!
Men vi måste räta till det :)
Antagligen har hon en sättning i korset eftersom hon har svårt att fatta galopp och blir kort i bak, hon har även svårt i avsaktningarna.
Någon som har tips på en kiropraktor här på Åland?

Men jag tyckte att vi jobbade på väldigt bra för vilka förutsättningar vi hade.
Sen nu på filmen (som min älskade lillasyster Elin har filmat) såg jag att det inte ser så bra ut,
men det känndes väldigt bra bitvis, och det är det som räknas för mig,
lägger ändå upp en film :)

Jag har kommit in i en dålig rytm...
Såhär får det bara inte fortsätta,
nu är det ett stopp på det hela.
Nu ska allt bli mer kontrollerat igen!
Maten ska bli bra,
rutinerna ska sitta,
jag måste sova tillräckligt,
nu är det hårda bud som gäller,

för det är det ända som fungerar!


Åt något helt förbjudet ikväll, HELT förbjudet.
Jag stoppade det i munnen,
tuggade,
var på väg att spotta ut det,
men det var ju så gott,
så krämigt, mjukt, sött, fluffigt, knaprigt.
Åh det bara smälte i munnen,
åh jag ville bara hålla kvar den smaken,
svalde,
tänkte, faaan nu är det redan kört, nu har jag redan börjat äta,
så jag kan lika gärna fortsätta,
och det gjorde jag,
åt mer,
mer,
så jävla gott,
kunde inte sluta,
samma tanke kom tillbaka, det är redan kört, kan lika gärna fortsätta.
Sen tog det stopp, när jag insåg att jag fått i mig alldelles för mycket.
Ångesten kom ikapp.

Åh, ångesten kröp i hela kroppen, som om den skulle explodera när som helst,
jag vill dra av mig håret, slita av mig det,
springa ett maraton,
gråta tills det inte fanns en droppe kvar,
inte en ända tår kvar i mig.

Bet ihop,
fast faan, det bara kokade i hela mig,
vad skulle jag göra,
panik,
total panik,
shit,
faan,
skiiit,
helvete,
piss,
vad i håvete har jag gjort, va faaan var det jag gjorde!!!???

Det kan inte vara sannt,
har jag ätit,detdär??
Måste vara en mardröm,
det får inte vara sannt..


Slet av mig kläderna,
såg mitt äckliga fett spegla sig i badrumms spegeln.
Kännde mig som en 200 kg klump gjord av fett.
Grät,
hoppade i duschen,
vred på det kallaste som fanns.
Det var kallt, Is kallt,
det bara ilade i hela kroppen när jag lät det iskalla vattnet rinna över mig.
Hjärtat slog snabbare, det krampade i huvudet, i kroppen, jag skakade,
det är hemskt, jag vet,
det är fruktansvärt..
Men jag måste göra så, för att för en liten stund få dämpa ångesten, och känna att något annat gör ondare!

Ångesten är vidrig!!!!!

Sitter och dricker kaffe och njuter av livet,
....typ.

Jag har under flera nätters tid vaknat, mitt i natten, och varit heeeeelt blöt, alltså verkligen helt blöt. Så otroligt obehagligt. Inte varm, inte svettig, utan bara blöt, från topp till tå.
Och så fryser jag, för att jag är nedkyld av att jag är så blöt...
Tack vare Nea, kom vi igår på vad det var,
obalans av salthalten i kroppen.
och det stämmer,
för att för några veckor sen slutade jag äta salt helt, för jag åt för mycket, och salt binder vätska, vilket gjorde att när jag åt så mycket salt så sammlade jag på mig vätska villket ledde till att jag blev svullen i ansiktet och magen o.s.v.
Paniken gjorde att jag helt slutade med salt,
bara det ATT,
äter man för mycket salt,
samlar man på sig vätska,
men äter man inget salt,
så händer samma sak, alltså man sammlar även då på sig vätska.
Har ni hört den fyndiga meningen, Lagom är bäst!
Och oftast är begreppet lagom och normalt två stycken rätt svåra begrepp, men när det gäller "näringslära" finns det faktiskt forskning som man kan luta sig emot, och jag har bibeln för alla anorektiker,
Boken Mattillåtet av Gisela Van Der Ster.
Slog genast upp kapitlet om salt.

Vanliga symptom vid saltbrist

- Yrsel
- svartnar för ögonen vid snabba rörelser
- huvudvärk
- svaga händer
- spagettikänsla i benen, muskelvärk
- domningar i armar och ben
- kissar ofta eftersom vätskan rinner sakt ut
- kissar på natten
- nattliga svettningar
- illamående
- svälller i magen när man äter
- svullet ansikte

Allt detta stämmer!
Så nu ska jag försiktigt börja äta salt igen, så får vi hoppas på att det blir bättre....

Tack Linnea <3

Det är rätt jobbigt just nu,
med nästan allt,
ja, allt FÖRUTOM Sickan, och det är iofs inte ett "bara".

Men,
under åren som gått har jag haft både ortorexi, anorexi men även bulemi, men får något år sedan slutade mina kräkreflexer att fungera så jag kan inte längre spy, men sanningener är att jag fortfarande inte kommit helt ifrån hetsätandet!
Och just nu är det lite det som är ett problem.
Och det är ett problem förknippat med skam....
Vem vill ses som den personen som inte har kontroll, och bara vräker i sig, som inte kan stoppa sig själv, som inte kan hålla sig, ja, inte är det en person med ätstörningar iallfall...
För oss med ätstörningar, och framförallt bulemi är våra problem förknippat med extremt mycket skam och skuld.

Jag är just nu inne i en period när jag tröstäter.
Mår jag dåligt så äter jag,
har jag tråkigt, så äter jag,
är jag rastlös, så äter jag,
sitter jag framför datorn, så äter jag
O.s.v.

Detta tillsammans med mina alla ätstörningar skapar extrem ångest.
För det stora DET är ju att jag inte vill bli tjockare, fulare och äckligare.....
Och sitter jag och "vräker i mig mat" så skjuter kaloriräknaren i toppen, och då är det bara att träna, träna, träna, och sen dagen efter kan jag knapt äta nåt, fast sen på kvällen blir jag hungrig iallafall och äter...
Hur som helst,
För att jag ska få kontroll på mitt tröstätande gäller bara en sak,
regelbundna måltider, tillräckligt med mat på varje måltid, tugga maten och våga bli mätt...
Men för mig är inte det här ett sånt "bara"....
Men det är den ända "medicinen" som hjälper mig mot detta tröstätande.
Men att 'äta så¨mycket som behövs, regelbundet under dagen, skapar också massor med ångest, så därför känns inte det heller som ett självklart val.

Hur som helst,
mamma hjälper mig, och utan henne skulle jag nog aldrig fixa att leva med allt dethär som mitt liv innebär!
Idag har jag ätit rätt regelbundet och ganska bra mängd med kalorier, så nu har jag förutsättningar för att inte hetsäta ikväll,
dessutom har jag och mamma kommit på ett nytt system,
efter middagen, får jag inte stoppa något i munnen utan att fråga mamma om lov, bara för att jag ska undvika att börja hetsäta...


Ja, så dethär är väl ett av mina "problem" just nu, och det är betydligt tyngre än vad det låter.
Men ni som läser dethär och själva är mitt i det, våga be om hjälp, för du är inte ensam!




Sen finns det faktiskt en förklaring varför så många tröstäter.
När man äter t.e.x choklad frigörs dopamin och endorfiner och ett hormon som heter Grelin. Dopamin ger dig lustkänslor, endorfiner gör att du mår bra medan hormonet grelin skapar ökat sötsug och hunger. Det är därför du gärna äter mer sötsaker än vad som är bra när du en gång har börjat småtugga godis. Grelin är det hormon som startar själva hungerprocessen. När du äter så är det främst dopaminet som är aktivt. När du blir mätt tar mättnadshormonet Leptin sen över och dämpar dopaminet och grelinet. Nu när du känner dig mätt ökar må-bra hormonet serotonin. MEN sen finns det dem som har brist på serotoninet, och då blir det som det låter, man blir alltså inte nöjd lika fort utan fortsätter och äta för att få dopaminkickar!

Belöningshormon (må-bra-hormon) som påverkar humöret så man känner sig glad, nöjd och lugn. Är en signalsubstans. Reglerar även koncentrationsförmågan, reglerar impulskontrollen, sömnen och sexlusten. Gemenskap, samhörighet och trygghet höjer serotoninnivån, motverkar depressioner. Minskar serotoninnivån så blir man rädd, får sämre självkänsla, blir depressiv, får ångest, blir nedstämd, impulsiv, lättirriterad, aggressiv, får snabba utbrott, samt känner ofta större sötsug och sug efter snabba kolhydrater. Förhöjda serotoninnivåer minskar sexlusten, verkar aptitdämpande, år ångestdämpande och har en antidepressiv effekt.

Vi som är depprimerade har brist på serotoninet och därför får vi ofta mediciner som ökar serotoninet!

Ja, det är en hel vetenskap, men det där var lite grann iallfall :)

Igår när jag och mamma var ute och red så gick vi på ett ställe där vi inte gått på länge, vi gick där rätt ofta förut, så jag kan vägen typ utantill, bara det att....dem hade avverkat skogen, så att det såg inte alls ut som det brukade...
Då kläcker jag en (som vanligt) helt knäpp kommentar,
mamma, Om jag inte visste vart vi var, skulle jag inte veta vart vi är!

Tycker det var rätt fyndigt av mig :D

Ja,
och så hade ännu en dag på jullovet gått.....

Sov till 12,
åt lunch,
satt vid datorn,
gick ut till stallet och fixade allt där,
sen red jag och mamma ut dem barbacka en sväng, red Sickan på Sidpullet, och Guuud vad bra hon gick :D Vi hoppade lite också, lite små grenar som hade blåst över vägarna :)
Skitkul :D

Sen,
gick jag in,
satt mig vid datorn,
tittade på en film med familjen,
och nu sitter jag här, och är påväg i duschen.

Så rolig har min dag varit :D

Och ja, ångest på de!!!

Tjollahopp tjollahej!
Idag skulle jag testa min nya hjälm, och då menar jag verkligen testa,
eller det var väl Sickan som menade att verkligen testa den!
Ja, med andra ord tog det inte mer än 5 min efter att jag setat upp på Sickan innan jag låg på backen igen, hahaha, både jag och mamma skrattade,
det var nämligen så att vi red genom deras sommarhage eftersom vi inte ville gå på asfalten när dem har brodd, ja, det är ju ingen snö här, så det är rätt blött av allt regn, så mamma skulle gå över ett dike, ett blött dike, som hon inte visste var ett dike, och tyren flög över, och jag som satt på Sickan med långa tyglar och skulle räta till stigbygeln, Sickan blev ju Gaaalen när tyren flög iväg, så hon flög i luften, gaaalet högt, och jag flög också galet högt, sen sparkade hon bakut, och det var där det brast med balansen. Alltså, Sickan flyger i luften för ingenting...Men det visste nog vi alla som känner henne :D
Jag gjorde iallfall inte illa mig, och hon stannade direkt när hon märkte att jag låg på marken..
Sen hade pluttan jätte dåligt samvete hela ridturen och för att kompensera hennes dåliga samvete gick hon jättefint hela turen sen :)

Skruttunge <3

 God natt :)

 God morgon :D

Ja, och så var julafton nästan slut.
Dagen har gått jätte fort.
Sov till elva, gick upp, åt lunch, ut till stallet och och fixade där,
sen fottade mamma mig och Sickan.
När vi kom in var jag vrålhungrig, så som mellis åt jag lassagnen från igår,
vilket resulterade i att det inte blev något julbord för mig dethär året heller, men det gör inget, det var hur som helst mysigt att sitta med familjen vid matbordet när vi sett på Kalle Anka :)

Förra året, låg jag på sjukhus, året innan det var jag hemma, och året innan det var jag på sjukhus...
Det har varit varannat år hemma, varannat år på sjukhus nu i måååånga år, så vi får se vart jag är nästa år ;)
Ne, skämt och sido, det har varit jättte skönt att få vara hemma med mamma och familjen.

Efter maten öppnade vi julklappar, Ääääälskar julklappar :D
Men vem gör inte det?
Det blev inte så många i år, enligt mamma, men jag tyckte att det var massor, med tanke på att dem ska sponsra körkort till mig med sen :D

Det bästa, och den största var Charles Owen Hjälmen..
Vart så himla glad :D
Här kommer lite bilder :D






Myströja från familjen :D
Pyamas Onepice från familjen :D
 Halsduk från lillasyster <3
 Korkskruvs locktång från morfar och extra mormor :D
 Ländtäcke från mamma :D
 Mysiga brasan :D
Granen och MASSOR med paket :D

Lite tufft nu,
sitter och har precis ätit middag,
känns som det är alldelles för mycket i magen, men jag försöker att tänka på annat...

Det jobbigaste är att jag inte riktigt vet vad jag vill, vart jag vill?
Så vad jag än gör, så skapar det ångest...
Inte alls kul!

Provade Atarax igår,
mamma gav mig dubbla dosen, men det hjälpte ändå inte,
mamma påstår att jag vart lite dåsig på ögonen, men jag kännde ingen skilnad.
Får se hur det blir ikväll, om det kanske fungerar bättre då?

A, de e tufft just nu helt enkelt!!!!

F från Bup rang idag,
efter flera dagars funderingar från bups sida så skrev dem ÄNTLIGEN ut mera ångestdämpande till mig..
Åh jag hoppas verkligen att det ska hjälpa nu,
fick dessutom flytande form som ska verka snabbare...Skönt!

Provar ikväll eftersom ångestnivån Såklart är hög, som alla andra kvällar.
Resultatet får ni höra i morgon :)

Ne, just nu är jag inne i ett väldigt dåligt Flow....

Ångesten hänger över mig,
mitt ätande är allt annat än kontrollerat,
och ne, dem tre sista dagarna har verkligen varit skit....
Visst, dagen idag har varit bättre än igår måste jag säga, men den är långt ifrån bra....

Satsar på att morgondagen ska bli bra istället, det MÅSTE den bli...
Måste planera bättre så jag känner mig tryggare, och så hoppas jag att dem ringer från Bup och säger att jag kan få någon medicin som hjälper mig när jag får ångest-panik-attacker.


Har hursom helst tillbringat kvällen framför pianot och sen framför tv och sett på världskupphoppningen i London, men nu ska jag försöka sova och ladda inför imorgon...

Natti natti :)

Faaaans jävla helvete Ångest!


Har bakat idag, heeela dagen,
tappade totalt kontrollen när vi bakade, åt, och åt, nästan hettsåt...
Sen kom ångesten ikapp, vilken jäkla panik.
Ut, joggade, sprang, fortare, fortare,
hjärtat bultade, men jag sprang ändå,
det gjorde ont i strupen och jag fick knappt någon luft, men jag sprang,
och sprang....
Aldrig att jag skulle stanna, allt äckligt skulle bort från mig, ALLT!
Grät, sprang vidare,
grät lite mer,
torkade tårarna...
Kom äntligen hem tillslut, sprang hela vägen upp till dörren, öppnade dörren, rusade in,
slängde av mig jackan,
in i mitt rum,
ropade på mamma,
trillade ihop på golvet,
mamma kom,
jag grät,
och grät,
jag grät i nästan 1 timme totalt....Tårarna bara flödade,
dem bara rann,
jag var alldelles blöt, av tårar och svett.
jag låg i mammas famn,
och grät,
minuterna gick,
och jag grät fortfarande...
Efter ett tag började jag prata med mamma,
snyftade men fick ändå fram några ord,
mamma
Jag känner mig så jävla äcklig

Det spelar ingen roll vad andra tycker,
känslan att jag tycker att jag själv är äcklig är ändå den som är värst...
Tar i min hud,
i mina valkar på magen,
dem känns enorma,
jag gråter mer, paniken stiger,
faan, i morgon kommer det vara minst 2 valkar till,
jag vill inte, JAG VILL INTE GÅ UPP I VIKT.

Denhär kvällen,
är en bland dem värsta kvällarna i hela mitt liv!



Men tack vare mamma,
har vi nu pratat om att återgå till mina rutiner och följa dem,
Jag behöver dem för att klara vardagen,
mina mattider måste vara nästan exakta,
och maten måste vara bestämd iförväg,
godis och snacks existerar inte,
för jag är inte redo för det än!

Tänkte baka idag när jag kommer hem,
men det beror på om det är ok med mamma....

Vi har lite disskutioner om dethär med att laga mat, och att man sen också ska äta av den,
eller det att jag äter godis och sen får världsångest.....Det är ett litet dilemma detdär med att laga mat som anorektiker....
Men vi får se hur det blir, vi märker om mamma handlar ingredienserna eller inte.
Hade iallafall tänkt att baka dessa små bakverk,
Fudge
Polkamaräng
Saffrans skorpor,

och sen tänkte jag experimentera mig fram med choklad, och typ smälta vit och mörk shoklad, lite blanda dem, och hälla dem över nötter och torkat frukt....
Men jag vet inte, vi får se :D


Om jag bakar så blir det nog lite bilder =)

Kommer ni håg när jag skrev listan, om inte så kan ni läsa den här !

Sista punkten var nummet 17, och där stod det såhär:

Jag en gång slog sönder min hand i en dörr p.g.a att en person provoserade mig, och jag fick då en stor blödning i handen och fick gå med skena och bandage

Hittade hursomhelst en bild på min hand någon vecka efteråt när vi var på sjukhuset,
Titta så den såg ut

Vart inget blogginlägg igår!

Mådde skit helt enkelt.
Hade sån otrolig ångest, såndär panik ångest så jag låg i mammas famn och grät på kvällen.
Det var länge sen jag hade sån panik.

Idag är det iallafall bättre tack vare att jag planerat min dag till punkt och pricka!

Jag hoppas att jag lyckas må bättre idag!

Hände något "jätte" obehagligt i förmiddags,
hade ätit frukost på morgonen, rätt ordentligt och så,
och så kännde jag mig lite svag och lite kallsvettig men tänkte att det bara var för att kroppen inte kommit igång,
iallfall jag var i sverige hos kusinerna, sen skulle vi fara till mina andra kusiner och när vi gick ut, började jag verkligen frysa jätte jätte mycket, sen skulle vi gå in i deras hus, och mina ben var som spagetti, sen satt vi oss ner när vi kom in, och då började jag skaka, benen bara hoppade, och då frös jag inte längre så jag huttrade inte,
jag vart liksom helst svag i hela kroppen, jätte jobbigt :/

Sen när vi åkte till C-terminalen så fick jag sånthär Dextro, (typ druvsocker), och när jag tagfit det och sen ätit lunch försvann det där skakande och svagheten, men på båten kom det tillbaka sen, åt igen, och så vart det bättre, nu har jag ätit lite choklad, och det har faktiskt hjälpt.
Måste kolla upp mitt blodsocker,
såhär får det ju inte vara!

Var som sagt hos min gudmor i helgen,
och fick både årets julklapp och förra årets julklapp som jag inte fick då.
Både julklapparna blev av en slump på MQ  :)

Såhär ser dem ut





Från Kusin K och hans fru J och deras barn S
Biotherm Bodylotion från NK



Och sist men absolut inte minst ;)
Från kusin D och hans tjej L
Oriflame mascara och armband från Åhlens :D

Oj vilken dålig uppdatering!

men jag har faktiskt en anledning även denna gång ;)

Ne det är såhär att jag varit i Sverige och träffat min gudmor, gudfar, kusiner och deras tejer och lilla barnet S.
Jag har haft det bra, men är nu helt slut. Tar så extremt mycket på mig att resa, jag är van att leva i min bubbla, leva med mina rutiner, mina dagar ser oftast likadana ut, och det är så, för jag lever i min bubbla, och utanför min bubbla klarar jag inte ännu av att leva.
Mina vardagar ser ut som alla andra vardagar, helgerna ser ut som alla andra helger. Men så kommer det en sånhär helg, som blir annorlunda. Då gäller det för mig att ladda långt i förväg, att förbereda mig på en enorm ansträngning.
Det kommer att bli annan mat,
det kommer bli olika aktiviteter vid olika tider,
det kommer stunder då jag måste sitta still, och då gäller det att jag lägger band på mig själv, för jag blir så otroligt rastlös, då måste jag verkligen kontrollera mig själv och det krävs jätte mycket energi till det,
det blir en annan säng att sova i
andra rutiner i huvudtaget,
andra människor,
kanske inte människor som riktigt vet hur mitt liv faktiskt ser ut egentligen,
frågor som för mig kan kännas svåra att svara på,
spänd stämmning,
Ja,
and so on.

Allt detta, kräver enorm energi av mig, men för det betyder det inte att jag inte kan ha det bra.
För jag har haft det bra, men 1 dygn är precis vad jag orkar med.
Det är skönt att vara hemma nu, men jag har haft det jättebra med :)

Kul att träffa alla släktningar, dem är så snälla :)

Och min gudmor har skämmt bort min enormt, nästan så man får dåligt samvete.


Hursom helst,
borta bra men hemma bäst!

Idag vaknade jag vid 12, super skönt,
åt lunch och gick ut till stallet vid ett, kom in vid fyra. Super mysigt att ha en dag i stallet och göra allt i sin egen takt :D

1. Mamma hade börjat skriva lista på vad jag skulle göra

2. Sickans box före och efter (mamma hade grovmockat på morgonen)

3. Zatyrs box före och efter mockning


4. Pluttarnas foderstat


5. Jag och min plutt :D



6. Pluttan :D

Idag är det faktiskt en bra dag!
Tro det eller ej, men det är faktiskt en bra dag idag :D

Lika dålig som dagen var igår, lika bra är den idag.


Var hemma från skolan idag, eftersom jag var så nere igår,
men idag känner jag mig inte alls förkyld.

Har lyckats hållit ätandet på en lagom nivå,
träningen på en lagom nivå,
umgås och pysslat om min ÄLSKADE PONNY <3

När jag och Sickan var ute och skrittade så hade ett litet träd fallit över stigen, jag gick fram och tittade, tänkte att ne, det är alldelles för högt och brett, det där kommer inte att gå, känndes som ett 1 meters hinder.
Men så tänkte jag,
okej, jag provat ta galopp mot hindret, och sen får sickan bestämma om hon vill hoppa eller ej, stannar hon så går vi runt, vi bara testar.
Och tror du inte att min lilla älskling ponny hoppar över alltihopa som om det skulle varit 30 cm. Åh vilket fint språng, så mjukt och underbart.
Åh vad jag älskar henne, och
Åh vad glad jag är att vi har sånt bra kontakt <3


Nu ska jag fortsätta äta min köttsoppa och ladda upp lite bilder från idag :)

Kram på er :)

Borde jag bli glad, eller fundersam när jag går upp i lillebror (8 snart 9år, 140 lång,smal) Jag 1.68 cm lång, och öppnar hans tröjlåda, tar en tröja med strl 146/152 (han har annars 134/140) drar på mig den och glatt går till skolan med den tröjan och den är t.o.m. lös...
Sådanna gånger får jag världens kickar.....

Medans mamma tittar surt på mig, suckar och säger,
fattar du hur knäppt dethär är!?

Ne, ne ne!!!

Dethär går bara inte!


Fökyld,
trött,
yr,
ÅNGEST

HATAR MIN KROPP!!

Ne, ne
det här går bara inte!

Jag fattar verkligen inte vad det är med mig.
Är alldelles jätteyr, ont i magen, och super trött.
Blodtrycksfall hela tiden.
Mår verkligen inte bra idag, kroppen vill inte riktigt samarbeta med mig..
Så, det blir mer bloggande i morgon.....




Sickan är ledig tills hon fått nya skor, blir promenader, hon är för lång i tån för att ridas på, så vi hoppas på att hovslagaren kommer snart <3
Pyssla om henne <3

Var just och tittade på Lucia,
vad fina dem var,
kunde inte låta bli att tänka tillbaka till 6-an när jag var lucia.
Vad stolt jag var,
vad glad jag var att det var jag,
och vad snälla alla klasskompisar var som var glada för min skull, för visst måste det ha funnits dem som var avundsjuka.

Julen för mig är bland det bästa på hela året.
Lucia,
Julafton,
Nyår,
snön (om det nu kommer någon),
julstämmningen,
julgodiset (fast jag inte kan tillåta mig att äta av det) så att bara känna lukten.
Ja, jag älskar jultider.

Men...

3 år har jag legat på sjukhus över julen,
och ett av dem åren var förre året.

Förra året, förra lucia,
låg jag på barn avd på sjukhuset här på Åland,
och jag kan verkligen inte låta bli att längta tillbaka dit!!!!!!
Så mycket mindre ångest, jag kännde mig så mycket friare, lättare, smalare, tunnare.
Lätt som snö.
Åh vad jag saknar den kännslan.
Jag behöver inte ens beskriva för er hur jag känner mig nu, eller hur!?

Jag saknar min kropp från då, jag kan bara inte låta bli att göra det.
Och få känna sig liten och späd, och alla tog hand om en.

Ne nu måste jag sluta tänka så,
Nu ska jag på lektion!


Vad säger man?

Glad Lucia på er allihopa :)

Åh vilken hemsk kväll det var igår.
Fruktansvärd. Länge sen jag haft SÅN ÅNGEST.
Stod inte ut, utan gick ut och gick i en timme.
Ida kom med, och det var bra, annars hade jag säkert sprungit hela rundan och varit ute hela natten.
Mådde verkligen S K I T!

Idag känns det lite bättre, men eftersom jag inte somnade förens med 1 inatt så har jag varit jätte trött hela dagen idag, sov 3 h i skolan.


A, alltså, just nu vet jag inte rikigt vart jag är, och vart jag är påväg.
Nutiden är bara allmänt skrämmande!!!



En gammal bild på mig

Ångest,
jäkla piss ångest.

För några dl yoghurt, som bara var till kvällsmål...
Ne, det var inte tillåtet, jag får inte äta, och så gör jag det ändå, jäkla piss dålig jag är.
Skitmagen ligger i min mage nu,
gaah
panik.
Faaaan också!


Hatar kvällarna, hatar all mat, hatar min äckliga kropp....


UUUUUUSSSSSCH!

Beställde dethär bettet härifrån.


Nu har jag använt dethär tredelade gummibettet några gånger,
och jag är faktiskt ganska nöjd.
Första gången var Sickan inte riktigt nöjd, men nu hur fler gånger jag ridigt på det, dessto bättre trivs hon med det.
Nu går hon väldigt fint på det.

Där det är gummi, är det inte gummi rakt igenom, utan det är gummi överdrag runt själva "stål" bettet, vilket gör att det inte blir så mjukt som jag trodde.
Men Sickan tycker ändå att det är så mjukt så att det iallfall är godkänt :)
Hon verkar tycka om att det går att tugga rätt bra på det.


för mig får det
4 av 5 stjärnor

Vet ni,
min häst är bäst :D


Alltså, såklart är hon kanske inte det för er,
men hon är bäst för mig,
åh vad jag älskar den varelsen.


Tog en galopp på åkern idag, och hoppade ett hinder på vägen, jag älskar att sitta barbacka på henne, galoppera på åkern och känna hur vinden tar tag i håret och dem dagar det blåser riktigt mycket så kommer även fart tårarna.
Att få galoppera på en åker är frihet.
Iallafall för mig.


Idag var en såndär ridtur som jag bara log mig igenom, förutom på slutet när jag blev jätte trött, men annars var det bara så underbart att få umgås med Sickan idag.

Jag älskar verkligen henne! <3

Red barbacka idag,
och på "nya" bettet.


Kommer utverdering av det i nästa inlägg :)

Det här var bland dem första ridturerna jag och Sickan upplevde tillsammans.
I Sverige (Knivsta). Mamma tog bilden :)

Åh vad skönt att dagen blev som söndagar brukar bli.
Att jag fick följa mina rutiner och göra så som jag brukar.
Det löste sig med kursen eftersom mamma tog min plats, och det visade sig vara super, för hon tyckte att det var jätte kul :D

Idag har jag, som alla andra söndagar
sovit till ett
vikt in alla mina kläder i garderoben,
bytt lakan,
dammsugit mitt rum,
ätit lunch,
mockat,
fixat i stallet,
ridigt,
fixat klart i stallet
in,
laga middag,
och nu sitter jag och äter.
Kommer sitta en stund vid datorn,
kanske spela lite piano sen,
och i vettig tid ska jag sen ta mina dagliga kvällsdusch och sen krypa ner i sängen och ladda inför en ny skolvecka :)

En gammal bild på mig och lillskrutt :)
Tror den är tagen första vintern jag hade henne =)

Denna helg,
skulle tillbringa min tid på aftonsol för att gå en helg kurs i Centrerad ridning.
Syrran skulle ju dit, så det skulle väl bli kul!?
Eller?

Började med att jag igår (fredag) började tveka. Helt plötsligt slog det mig att alla mina rutiner skulle ruckas.
Helgerna skulle inte bli som dem brukade, jag skulle inte äta exakt det som jag brukar, jag skulle inte äta på samma tidpunkt, och vem vet hur mycket det skulle kuna bli?
Dessutom hinner jag inte vara med Sickan utan mamma och Ida måste fixa.
Ne, panik, ska jag avboka mig?

Åkte dit idag iallfall,
började med teori, och jag har såna problem med koncentrationen så det bara kröp i hela kroppen och jag satt bara och studsade stilla på stället. Det är hemskt när jag blir så rastlös. Ja, visst var det intressant, men det är bara det, att jag är redan en ryttare som rider enbart på kännsla, så det var inte riktigt något nytt ämne sådär, men jag fick några bra tips det fick jag.

Jag frös så jag höll på att skaka ihjäl, så jäkla kallt, men som tur var skulle jag få rida i första gruppen, så jag skulle väl få upp värmen, eller?

Usch vad jag frös.
Jag red Carmen, förlåt, men det var bland den stelaste häst jag setat på, inget ont om henne, men hon var så otroligt stel, och avstängd. Usch, kändes som att det var första gången jag satt på en häst. Det var hemskt..

Men ne, efter att jag haft panik på morgonen,
haft ångest och varit extremt rastlös på teorin,
lut i kroppen och orkade knappt göra iordning hästen,
och sen frös jag som attan + att jag inte kunde rida hästen
och sen var jag stel som en pinne,
så det hela slutade med att när jag fixat i ordning carmen så gick jag in och värmde mig, drack glögg och sen kom mamma och hämtade mig.
Nu har jag ätit middag och tagit det lugnt, så nu känns det lite bättre igen.
Skönt att jag fick äta min middag som vanligt hemma. Känns mycket bättre nu också när jag vet att mamma tar min plats i kursen i morgon, så slösar vi inte pengar och dessutom får hon göra något som kanske ger henne en del.

Nu är jag mycket lugnare när jag vet att det blir en vanlig rutin helgdag i morgon, en vanlig Louise söndag.
Upp vid 7, äta frukost.
Somna om till ca 11-12
Äta lunnch vid 12-13
Fixa i stallet och rida fram till middagen
Äta middag vid 17-18
sitta vid datorn
duscha
kvällis
och sen sova.

Jag klarar mig verkligen inte utan mina rutiner!

Jag och Ida skulle lägga hästarna igår, så vi passade på att busa lite med dem, Dem tyckte det var skitkul, sickan vart på jättebra humör och började slicka på mina händer och hon var så gosig :D
Jag kom upp på Sickan barbacka genom att bara hoppa upp, okej, det tog några gånger, sen fick ida slänga upp mig. Men andra gången hoppade jag upp bara sådär.."stolt" :D

Känner mig alldelles yr idag,
blodtrycksfall och känns mer alldelles darrig.
Somnade i fotöljer i "mitt klassrum" efter lunchen, och när jag skulle gå på lektion, mådde jag skit. Så jag sov över hela lektionen och gick sen och berättade för min lärare hur jag mådde. Nu har jag just ätit mellis och ska försöka gå iväg på min näst sista lektion för denhär veckan.
Har en syslöjdstimme och en X-timme kvar, så det ska väl gå, hoppas jag!

Och vet ni vad som hände i morse!!?
Sover alltid i bussen på väg till skolan, man hinner sova eftersom det tar 50 min att komma fram. Vaknade plötsligt av att bussen bromsade kraftigt, jag tittade upp, och framför bussen låg ett gigantiskt träd som hade fallit över vägen. Så vi fick vänta ett tag innan vi kunde åka vidare, för vi kom absolut inte förbi det stora trädet, inte ens med bil. Men vi vart iallfall bara 15 min sena till skolan, så det var ju bra :)

Ne nu måste jag springa på timme :)

Ha det så bra allihopa i blåsten idag :)

Var till Bup idag på samtal som jag skrev i inlägget ovan.

Det gick rätt bra faktiskt, pratade med K om hela mitt liv, ja, det var lika svårt som det låter.
Ne men det gick bättre än vad jag trodde att det skulle gå.
Vi ska ses nästa vecka på fredagen, sen börjar utredningen på fler diagnoser.
Folk frågar vad jag tror, att jag skulle ha för mer diagnos.
Och jag svarar alltid att jag inte vet, men jag vet faktiskt inte.
Det kan vara allt från ingenting till massor av olika, jag är inte ute efter att få en stämpel i pannan där det står alla olika diagnoser. Jag är ute efter att leta efter vad jag har svårt med, och hur jag ska få hjälp.
Uppenbarligen har hjälpen hitils inte hjälpt, eftersom jag fortfarande sitter fast i skiten och inte hittar motivationen.
Men som sagt, vi får se, det ska bli "spännande" att gå denna resa, som kommer vara under många månader......

Efter BUP idag gick jag till mamma, hon är också inlaggd just nu :/
Men hon var på fysioterapi så jag fick vänta 1 timme i hennes säng innan hon kom, hann dricka 3 koppar kaffe under den tiden och dessutom läsa 2 måbra tidningar och en HÄLSA. När mamma kom, drack vi ännu en kopp kaffe och jag åt mellis, äta och äta, det känns som att det är det ända jag gör. Jag måste alltid ha något i munnen, måste tugga på allt, alltså, om jag inte äter mat, så måste jag tugga på läkerol, tuggummi, halstabletter, eller dricka nån ting. Munnen är liksom min sysselsättning, och det är inte så lyckat när man är anorektiker.....!

Mamma och jag åkte en sväng till stan, köpte näringsdrycker. (Ja, jag dricker fortfarande näringsdrycker (PINSAMT när man ser ut som mig, jag vet) men jag dricker dem ändå :/ )


Sen köpte jag blutsaft till mig eftersom jag tydligen inte kan syresätta mig ordentligt eftersom jag blir anfådd av att resa på mig, blodtrycksfall (svartnar framför ögonen) och så otroligt trött.
Har redan druckit upp 1 flaska, så det är bara att dricka en till :)
Sen mötte jag upp Ida på Hesburger, och dennis var med (såklart;) )

Gick till Kapahl och skulle köpa ett par svarta jeans leggings, tog strl 32, helt seriöst, SJUUUUKT stooora storlekar, dem var t.o.m. lösa, Jag har liksom 36-38 i vanliga fall, och nu fick jag ta 32. Sjukt vad skillnad det kan vara på märken.
Sen gick jag ner till Barn Kapahl för att titta, hittade där en jättesöt (helt vanlig långärmad tröja) men den var Turkos. Så hiiiimmmla fin, men jag köpte den inte vilket jag ångrar :/ Kostade faktiskt inte mer än 8 e så kunde ha tagit mig råd, men den kanske finns kvar, provade strl 170 men den var för stor så fick prova 158/164 istället,  ja, alltså Kapahl har stooora storlekar, fast det känns bra, när man får ta mindre strl än vanligt, det ger mig iallfall mindre ångest.
Aja, jag vet att det är Ana som lurar mig, men ändå, att få slippa ångest en liten stund är VÄRLDEFULLT.

Jag och Ida gick och köpte middag och medans hon gick till bibban sprang jag och köpte Keso.
Sen hade jag och Ida picknick i bussen påväg hem, ja vi åt middag, åh det känns HEMSKT att äta när folk ser. Skämms så....

När vi kom hem lagade jag hjärt plättar till Ida, och spritsade ett hjärta av grädde i mitten och sylt runt :D
Supergulligt vart det :D

Sen har vi mockat och kört in spån och så, fixat i stallet.
Det går inte att göra någonting med hästarna nu tills hovslagaren kommer och sätter brodd, det är snor halt t.o.m på gräset. Hemskt, men vi ska hursomhelst ta in dem små djuren och pyssla om dem och natta dem:)

Ja, detta vart ett litet inlägg :D

Nu kommer just mamma och hämtar mig från skolan.
Ska på mitt första Bup samtal...
Önska mig lycka till!

Idag vart det en snabbis ridtur.
Red en kort sväng, söderåkerns andra höger.
Red barbacka på Sidpullet, hon är så duktig, gick i form och arbetade fint, trots att jag inte krävde någonting <3
Min pluttunge.

Sen idag har jag "lärt mig att spela piano"
Sjöng och spelade med Mette idag på musiken, å det var riktigt kul :)




för ett år sedan

Känner mig rätt nere,
rätt borta,
tappat hoppet.
Känner mig tjock och misslyckad som vanligt...


JAG STÅR INTE UT MED MIN KROPP!!!!

ÅÅÅÅÅNGEEEEEST!

Åh,
jag står inte ut,
någon, ta bort mig härifrån,
jag fixar inte dethär,
panik,
snälla någon, gör något,
jag vill inte se ut såhär,
jag kan inte acceptera mina stora lår och min dallriga mage,
jag kan f'¨'n inte se ut såhär,
det går inte,
absolut inte för sig.
Ansiktet är runt som en köttbulle,
magen är stor som en ballong,
benen är tjocka som två korvar och
armarna är tjocka som vedträn.

Alltså, det går inte,
detgår inte för sig.


Jag står inte uuuut med mig själv och min kropp.....!

Kan ni fatta att dethär är jag för 1 år sedan?
Då

 










Nu

Idag har jag :
Vaknat vid 12
gett hästarna hö, samtidigt som jag hittade ett ben från ett kid i höt, vilket resulterade i att jag var tvungen att sanera hela foderhäcken, och sen lägga dit nytt hö.
Lagat lunch,
ätit
mockat 2 boxar
kört in spån
packat hö
bytt vatten
soppat stallet
städat Sickans garderob
burit 3 omgångar vatten till hagen.
vikt tvätt
hängt tvätt
fixat diskmaskinen
bloggat
bakat pepparkakor med lillebror och hans kompis
städat undan efter allt kaos, mjöl överallt
handlat tillsammans med xpappa och lillebror
lagat middag,
plockat undan
och ja, nu ska jag gå ut och blötlägga maten till hästarna, och höt.
Och sen ska dem nattas,
och jag ska duschas
och sen ska det ätas kvällis
och sen ska det ses  på 112 på liv och död
och sen ska jag nog blogga lite till
och SEN ska jag sova.

OCH i morgon är det en ny dag!

1. Jag skulle haft en storebror.
2. Jag har tävlat i slalomåkning på skidor.
3. Jag har jätte problem med tvångsmässighet (tvångsbetende)
4. Jag gifte mig när jag var 5 år i en vit brudklänning från Jerusalem hela familjen var med, men det är klart att det bara var på skoj. Min dåvarande drömprins hette då Jonas.
5. Jag har sjungit privatlektioner på musikinstitutet.
6. Jag har haft problem med självskadebetende.
7. Jag har 1 gång försök att ta självmord, vilket resulterade veckor på sjukhus och tappade synen i några dagar. (tack gode gud att jag idag har fått tillbaka min syn)
8. Jag var mobbad som 6-7 åring
9. Jag är rädd för killar
10. Jag är allergisk mot penicillin, men min pappa nekar det, trots att jag fått en allergisk chock.
11. Jag älskar mat, godis, bakverk, choklad, nötter, pizza, hamburgare, chips o.s.v.
12. Jag är rädd för hoppning och tycker att det är obehagligt, trots det drömmer jag om att bli en hoppryttare.
13. Jag är i grund och botten väldigt lat
14. Min pappa jobbade med karamellkungen när jag var lite. (vilket var superbra, fick alltid MASSOR med godis därifrån)
15. Min pappa flyger ballong
16. Jag har flygit ballong 3 gånger.
17. Jag en gång slog sönder min hand i en dörr p.g.a att en person provoserade mig, och jag fick då en stor blödning i handen och fick gå med skena och bandage

Visste ni allt detta om mig?

Stort Tack till Fotografen Belinda <3

Dagen har varit okej,
Becca har varit här, och det har varit dagens höjdpunkt.
Min Lilla Becca :D
Vi red ut tillsammans, hon red tyren, och jag lillskiten.
Det gick okej.
Jag blir alltid så spänd när någon ser mig när jag rider.
Jag är så rädd, för att nån ska tycka att jag är dålig,
för jag vill ju vara så bra,
jag vill vara bäst.
Jag vill inte vara den tjocka looosern som inte kan rida. Det går liksom inte bara för sig.
Och jag hatar att känna mig dålig.
Jag vill vara bra.
Och, om jag inte är bra på att rida,
så kan jag alltid vara bra på att svälta, för det är verkligen en sak jag kan, och där slipper jag känna mig dålig.

Tanken går runt och runt i huvudet,
om jag inte kan vara bra på något annat,
kan jag iallafall vara bra på att svälta.
Men kickarna, jag fick i början....
Dem var bara där i början, nu efter 5 år som anorektiker, får jag inga kickar längre.
Jag dras bara med ett helvete.

Ja hursom helst,
nu drog jag iväg igen...


Efter att jag och becca ridigt gick vi in och såg på sista Harry Potter filmen med Mamma och familjen, stackars becca, men jag tyckte att det var mysigt iallafall :)
När becca åkt hem åt vi middag, för att sen åka in till stan och se på Ida som skulle dansa, skitkul skulle det bli, såg verkligen fram emot det.
Och ja, när vi kommer fram, och stått och köat i 20 min, ja, då blir det helt plötsligt fullt, och vi kunde ju inte ens boka i förväg, så vi fick åka hem igen. Stannade på Shell på vägen, köpte dricka.
Ja, och nu, sitter jag här, och njuter av att vi har lov både måndag och tisdag.

Men, denhär veckan är det jag som har hand om hela ansvaret för stallet, och jag hatar det ansvaret, att liksom själv bära allt på sina axlar.
Men imorgon ska jag planera det sista så jag får hjälp, (och det får jag) men ändå, de e så läskigt :S
Ne, det ska nog gå bra :)



Jag innan vi for till Stan:
Jacka: Peak performance
Byxor: Nike träningsbyxor
Uggs från H&M

Mat time! :)



Och ångesten växer,
men jag är hungrig,
Louise Måste äta!
Go Louise!

Lite bilder på mig,
ja, denhär bloggen handlar ju om mig, och mitt liv,
så varför inte lite bilder på mig då :D

Vad jag gör just nu.
Sitter och dricker kaffe och tittar i min nya bok
Mia Törnblom
samlade tankar om SJÄLVKÄNNSLA

Som jag fick av mamma i lilla julklapp :)


Ur boken :)

Vet ni!
Idag är jag stolt över mig själv.
Jag är så jäkla stolt över att jag var så bra med Sickan idag.
Hela ridturen gick super, och det berode mycket på att jag lyckades hålla tålamodet och vara lugn, vilket resulterade i att hon lyssnade på mig och gick superfint.
Alltså, jag var så bra,
vågade sitta emot, samtidigt som jag var mjuk.
Var bestämd men inte dum.
Höll tygeln stadigt, men inte hårt.
Andades djupt så fort hon slog upp huvudet.
vågade mjukna i handen fast hon var stark i galoppen.
Lyckades få henne lyhörd för mig trots att det blåste och hon var stressad.
Lyckades med MASSOR.
Åh, jag är faktiskt stolt över mig själv.
Och dessutom, red vi på tredelat bett (inte hennes favorit)
Och jag red barbacka, och vi hade ordentligt tempo på.
Det blåste och vi gick en väg som hon alltid blir extra spänd på.
Och mamma kunde trava bredvid utan att hon ville tävla.

Bra Jobbat Louise
och Bra jobbat Sickan <3


Mamma och Sickan

Ångesten tränger sig fram igen,
och ja,
såklart,
för det är kväll, vad annars.
Magen är fylld av den äckliga middagen och jag vill bara spy.
Vill känna mig ren och fri, men kan inte,
jag måste äta,
men jag vill inte,
född att vara tjock,
men jag vill inte,
misslyckad och värdelös,
vill inte det heller,
normalviktig,
och det är något jag absolut inte vill....
Snälla,
jag orkar inte med denhär skiten,
låt mig bara få försvinna in i dimman igen,
det var så mycket lättare då,
nu, är det bara kaos, ett ännu större kaos.
Jag har ångest, för allt,
för maten,
för hur jag ser ut,
för vilka kläder jag ska ha på mig,
för hur jag beter mig,
för den person jag är,
ja, för allt.
Mitt liv = Ångest.
Det bara är så.

Varför?
Jag vet inte.

Det var väl meningen att det skulle bli så när jag föddes eller något,
vet inte det heller.


Ne, egentligen känner jag mig inte tjock, som i tjock.
Utan "tjock" som i att jag äcklas av mig själv, tycker att jag är större än vad jag "borde" vara,
tjock för att jag inte följer min vilja, att vilja vara tunn som vatten.

När jag möter anorektiker, kan jag inte slita blicken ifrån dem.
Jag avundas,
sådär vill jag också se ut,
vara tunn som papper,
tro att benen ska gå av när som helst för att dem ser ut som tändstickor.
Alla ben är synliga på kroppen,
inget äckligt, bara vackert, ja, jag vet, för er låter det sjukt,
men jag är också sjuk.

Hursom helst,
snälla någon,
gör mig tunn som is.
FÖR JAG STÅR INTE UT MED MIG SJÄLV!

Ja, och så var det fredag igen,
rätt skönt faktiskt, det blir perfekt med en lång helg, hela 4 dagar är vi lediga, U-N-D-E-R-B-A-R-T
Jag ska sova och ägna resten av min tid till Sickan, och kanske lite bloggande.
Är så glad att ni kommenterar så bra, det gör det roligare att blogga :D

Annars,
ja, annars är det rätt tungt,
är så förbannat trött, orkar ingenting, och det är inte så kul när jag vill ha ork att fixa med Sickan.
Sitter här med ångest just nu, åt på toook "för mycket" korvsoppa, ångesten är som en taggtråd i hela magen...

Ne, fyyy, usch och bläää..

Nu ska jag nog vila lite innan jag ska på syslöjd :)

Igår hände något hemskt,
något fruktansvärt,
jag kan inte fatta att det är sannt.
Hästen i vårat stall, Bettan, är vår grannes.
Bettan, fick igår somna in och komma till trappalande.
Även fast det inte var min häst,
så betydde bettan
La Bette väldigt mycket för mig,
hon var mitt mentala stöd förra vintern,
hon bar mig,
lyssnade på mig,
och gav mig kärlek.
Denna häst,
har jag varit rädd för,
arg på,
men också älskat så mycket.
Jag kan inte fatta att hon fick somna in igår.
Rest In Peace Bettan <3

Jätte trött,
verkligen super trött.
Min kropp känns som flera ton,
somnar tidigt,
sover i bussen påväg till skolan,
sover på vägen hem,
sitter apatiskt framför datorn när jag inte är i stallet,
anstränger mig för att få upp sadeln på Sickans rygg,
Kroppen är tung,
jag är trött,
slut,
färdig,
utmattad.
Det är hemskt,
kännslan är hemsk,
att inte orka något,
Jag anstränger mig,
men kroppen hänger inte med.
Vad är det som händer i min kropp,
snälla någon,
ge mig energi!


Jag, syrran och hennes häst Glenn förra vintern!