Usch vad trött jag blir på min kropp.
Jag känner mig oformlig och allmänt stor.
Byxorna sitter tajt och jag vill helst bara gå i strechiga träningskläder.
Men ne, fortfarande så tänker jag äta, jag SKA äta, jag MÅSTE äta....
Tänker inte gå ner,
men ack så jobbigt det ÄR!

Jag har iallfall kommit igång med Sickan nu, och DET känns helt underbart, min lilla skruttunge!
Saknar henne MASSOR!

Var i Stockholm med Ida i Lördags, och vi hade det bra!
Men usch för att gå in i provhytterna, det där äckliga ljuset, så man ser så tjock ut i, alla skavanker syns och man ser ut som en allmänt fet gris.
MEN jag åt iallfall, jag åt. fattar ni, jag åt, trots att jag bara stog och äcklades av mig själv!

Jag har förövrigt tvingat mig till en träningsfri helg, och bara ridigt istället.
Känns förjävligt att jag bara tränat 5 ggr förra veckan, men nu har jag iallfall 5 härliga träningsdagar framför mig, börjar ikväll med Pilates 1 h och sen Body Balance 1 h. Men före det jag ska cykla tillbaka till avd för att ÄTA! Och sen hem och rida Sickan!

Men jag ska ÄTA!
Jag ska faan äta!
Hör ni det..
Jag tänker inte ge upp nu, trots att jag känner mig så jävla fet, så äcklig och frånstötande!
Helst skulle jag bara vilja krypa in i en one pice och dra dragkedjan ända upp över huvudet!
Men jag tänker inte det,
jag tänker sätta på mig mina nya snygga tajta träningskläder och istället vara stolt över att jag ORKAR med livet!
Att jag ORKAR träna!


Bara en sak till innan jag går,

JAG TÄNKER INTE GE UPP!!!

Jag har gått upp i vikt, och det känns totalt jäkla panik ÅNGEST.

Men faan heller att jag tänker gå ner igen.
Jag ska stå ut nu,
jag ska klara dethär,
jag tänker inte sluta äta.

Jag orkar inte gå runt och vara hungrig,
vara trött,
frysa och vara aldelles blå.
Bara för att jag ska vara så smal.

Ne, jag skiter i om jag är luite större nu, jag fullkommligen skiter i den ångesten.
För jag vill leva,
jag vill vara med kompisar, jag vill träna och ha kul med Sickan.
Jag vill orka träna och jag vill slippa vara hungrig.
Jag vill så mycker mer än vad jag har tillåtit mig själv att göra.

Jag blir så arg på mig själv varje gång jag vill gå ner i vikt,
för vad faan ska det vara bra för?
Det ändå det innebär är ett stort jäkla lidande.
Och dem kickarna jag får av att vara mager och väga så lite dem får jag inte ens längre.....


Ne, nu ska jag tamefaaaan äta och träna och mysa med Sickan <3

Jag Lever!
Jag mår hyffsat!
Jag uppdaterar alldelles för många bilder per dag på facebook via mobilen!
Det går inte att blogga från min mystiska mobil!
Jag gymmar nästan varje dag!
Går lite för många promenader varje dag!
Uppskattar sjukhusmaten!
Är allergisk mot en av personalen!
Gillar resten!
Saknar mamma som är i Helsingland!
Har fått på tok för många komentarer att jag
1. Äter väldigt mycket och
2. att jag ändå är normalt smal.
Har träffat Milla massor vilket är super!
Har börjat på vattengympa med pensionärerna på onsdagar!
Har lärt mig älska Sh´bam!
Har fått höra att jag är en otroligt konstnärlig människa och att jag är intelligent!
Ska på Zumba ikväll och längtar det!
Äter på tok för många proteinbarer just nu!
Äter 6 gånger om dagen, och lite där emellan!
Sover utan sovmedicin och att det bara tar 1 timme innan jag somnar, inte 3 ELLER 4!
Känner possitiv effekt av min ADHD medicin!
Träffar Psykolog regelbundet!
Ska med mamma till Sverige på fredag och bara ha det mysigt!
Jag känner mig extremt lättat att jag inte är tvungen att bo hemma just nu, utan att det faktiskt är skönt med miljöombyte men ändå vara kvar på Åland!
Jag träffade underbara Lovisa på stan häromdagen och Underbara Emma!
Jag har tänkt över hur otroooligt många underbara människor jag har runt om mig!
Jag är på Bibban flera dagar i veckan!
Jag är trött på överviktiga människor som klagar på att dem är feta och att dem inte vill äta, och att det är stora portioner o.s.v. och istället äter godis däremellan!


Ja, det var några meningar! :)

Nu har jag varit på Psykiatriska avd  i snart  vecka. Har inte kommit åt att låna någon dator, därav inga inlägg.
Jag är kvar på avd och har ingen aning om hur länge jag ska bli där.......


Jag har iallfall börjat träffa troligtvis världens bästa psykolog. K.

Utredningen från BUP kommer på fredag, alltså mindre än en vecka kvar.

Jag har träffat underbara J som kom till avd för att hålla mig sällskap, återupplivade gammla minnen från Treat tiden då vi tog en promenad. Vi hann spela lite Skip-bo och bara få skratta tillsammans.

Jag har efter en tids tjatande och envishet fått egna promenader.

På förmiddags promenaden i morse träffade jag världens bästa läkare S av en slump och det gjorde min dag :)

Jag har fått tillbaka mina måltider

Jag äter alldelles för mycket frukt.

Jag dricker  koppar kaffe om dagen, och är hur rastlös som helst...

Jag har spelat Alfapet x antal gånger och vunnit allihopa tror jag.

Jag har fått höra hur en "man" på avd tänker om mat och det har underlättat mitt ätande

Jag har tittat på gladiatorerna och insett att jag hellre skulle vara sådär supermusklig än mager?

Jag har fått tillbaka världens bästa sovmedicin och får äntligen lite lung och ro på kvällarna.

Jag drömmar alldelles för många mardrömmar

Jag har fått höra x antal historier om andra personers krångliga liv, och insett att jag faktiskt har det rätt bra egentligen, jag måste bara ta hand om mig själv lite mer och våga jobba med mina innre problem

Jag har lyckats hålla tillbaka mina ångestattacker och använt mig av fyrkantsandning som egentligen känns mest flummigt

Jag har börjat rita glada gubbar när jag är ledsen, och lockar t.o.m fram ett leende ibland,
detta har jag lärt mig av världens bästa J-Å

Jag njuter av att gå promenader och andas djupa andetag av den härliga luften, dock håller jag fortfarande andan nästan varje gång det kommer en bild.

Jag har fattat lite bättre hur jobbigt det är att ha männiksor runt sig som inte äter och klagar på att dem är tjocka.
Fy Fn

Jag har insett att jag kanske inte är så otroligt misslyckad och värdelös som jag innbillar mig att jag är

OCH

Jag har lärt mig att börja se mina tankar som dalande snöflingor, och faktiskt tycka att dem kan vara rätt vackra!

Mamma väckte mig i morse, men jag kom inte upp förens halv 11. Åt frukost och Lunch innom loppet på 1½ timme. Gick och la mig igen och sommnade om, sov till lite i 4. Gick upp, åt mellis och middag innan jag tvingade mig ut till mamma i stallet. Vi longerade Sickan och sen red lillis och jag ut.
Resten av kvällen har jag tillbringat i stort sätt bara framför datorn....

Ångest upp över öronen, kryper i kroppen så jag blir totalt TOKIG!
HATAR ÅNGESTEEEEEEEN!


Nya täcket

Hemma från skolan idag,
och blir antagligen hemma i morgon med.
Det var länge sen jag var i en sånhär svacka.
Men efter att ha legat med superångest hela eftermiddagen/kvällen och lyckats klia upp sår på armen så ringer nog mamma till psykakuten i morgon.
Jag måste ha hjälp att vända dethär nu, för nu går det bara utför.
Jag tänker inte tillåta att mamma hittar mig på badrummsgolvet med en överdos av mediciner i kroppen igen.....
Det får bara inte hända!

Snälla någon, hjälp mig vända detta nu!

bild från i höstas

Jag önskade,
att jag en dag vaknade och solen lyste,
en morgon och kännde mig glad,
hade en dag framför mig som skulle bli rolig,
ett humör som inte svängde hela tiden,
jag önskade att jag skulle gå till skolan och ha kompisar att prata med,
kanske t.o.m. ha kul,
kanske byta några kloka eller idotiska meningar, men iallfall någon att byta ord med,
jag önskade att jag skulle kuna gå igenom en hel dag utan att behöva lägga mig och sova för att orka,
att jag skulle slippa ta mina 6 olika mediciner mot diverse saker för att ens kunna existera,
jag önskade att jag skulle kuna äta vad vill, utan att räkna alla kalorier,
jag önskade att jag inte visste så förbannat mycket om näringslära att jag inte kan stoppa något i munnen utan att veta exakt vad det innehåller.
Jag önskade att jag kunde ta en macka när jag var hungrig, utan att ha ångest hela dagen.
Att vara fri och slippa anorexin skulle vara en lättnad,
och dyslexin vill jag också vara utan.
Jag önskade att jag kunde vara en flicka i mängden,
inte hon som inte orkar med läxorna, som inte pallar att skriva proven, som inte orkar gå 5 dagar i skolan varje vecka.
Jag önskar att jag hade en pojkvän,
eller någon som älskade bara mig,
Jag önskar att jag inte var så ensam,
kanske att slippa vara själv.
Jag önskade att mamma skulle slippa se på,
när jag mår piss och ibland säger att jag inte orkar leva mer.
Jag önskade att mina ärr från tiden då jag skar mig själv var borta,
jag önskar att mina ärr som jag själv har skapat, skulle kuna suddas ut och inte kommas ihåg mer.
Jag önskade att jag kunde träna med min häst, hoppa och ha kul,
slippa vara för trött för att det inte ska vara roligt,
jag önskade att jag inte hade ångest för pengar, att jag kunde vara glad för saker jag får,
Jag önskar att jag slapp mina tvång och kunde ta dagen som den kommer,
slippa planera dagen i detalj,
jag önskade att vården kunde hjälpa mig, som den hjälper många andra,
jag önskar att jag hade varit utan den biten i mitt liv då jag bodde med psykiskt sjuka människor,
jag önskade att jag skulle slippa vara rädd för män.


Jag blundar, sluter mina ögon, jag knäpper ihop händerna och ber, jag tittar mot himlen på stjärnornas sken, jag önskar och önskar att mina önskningar ska slå in, bara för ett ögonblick så jag iallfall får känna hur det känns....!

Lillebror kommer upp med godis...
Jag slänger en blick och hinner tänka tusen tankar.

Micke: Vill du ha godis Louise.
Jag: Nej tack.
Micke, aha, du såg så sugen ut.
Jag: mm




Åh, jag blir så galen på dethär!!!!

Jag blir nästan lite ledsen när jag tittar runt på olika bloggar,
jag blir speciellt besviken på oss tjejer...
Fan vad vi håller på egentligen (ursäkta uttrycket), men hur bloggar vi, vad är det vi lägger ut. Jag är absolut inte bättre än någon annan, men jag är medveten om hur knäppt vi beter oss, och ändå dras jag med, besviken på det.
Jag tittar in på bloggar,
vi lägger ut bilder på oss och försöker se så smala eller bra ut som möjligt.

Trots att vi har hundratals bilder på oss, eller på oss och hästarna så lägger vi bara ut dem max 10 som blev så perfekta som möjligt, för det ska ju se "bra" ut.
(Och sen när blev världen perfekt?, varför ska vi då framställa våra bloggar som representerar oss och bara lägga ut det absolut bästa, det som visar att, jag har det bättre än andra, eller ska överglänsa, jag är snyggare än andra o.s.v.)
(Eller, jag mår sämst, jag mår dåligast, jag är sjukast, jag är smalast, jag är magrast, jag äter minst, jag tränar mest, jag ställer upp för min häst ALLA DAGAR och är alltid på bra humör i stallet, jag går alltid upp i tid för att fodra o.s.v.)

Och en annan sak, när vi köper saker, och sen lägger upp det på bloggen, ja, men jag håller med, visst är det skitkul att visa vad man fått eller köpt, det är kul med nya saker, men det vi kanske inte tänker på, är att det för med väldigt mycket avundsjuka hos andra.
Vet inte hur det är med er, men går jag in på en hästblogg och ser att åh, hon har köpt en skitsnygg kingsland tröja, Gpa själm, veredus skydd, eskadron schabrak, equiline lindor o.s.v. så känner jag mig plötsligt lite underlägsen, lite ledsen på att jag också vill ha detdär men inte har råd, varför ska hon få men inte jag, och så känner man sig nästan lite nere, "för andra har så mycket mer än jag"...För oftast tänker vi inte, "men ändå har vi så mycket mer än många andra"......

Sen lägger vi ut filmer när vi rider, men vi klipper bort dem bitar som inte ser bra ut, dem bitar där hästen kanske går med huvudet upp, eller släpper ryggen, eller hoppar konstigt o.s.v.....
Men helt ärligt, hur duktig man än är, ser det inte alltid superbra ut, hästen går upp med huvudet ibland, och många stör sig så mycket på det, att dem glömmer att se att hästen faktiskt jobbar rätt bra med ryggen iallafall och att ryttaren lite längre fram får hästen att bjuda ner mot bettet, " men det ser ju för dåligt ut för länge för att kunna visa"...

Ja, det är mycket mer, såklart gäller inte detta alla, men många bloggar så är det som att man tävlar om att vara i topp med dem bästa, man ställer skithöga krav genom att bara publicera det bästa på bloggen.
Jag är lite ledsen på dethär, för jag vet att vi är fler tjejer som mår dåligt över detta, och trots det så fortsätter vi!

Jag ska kämpa tills jag stupar!!!!

Hej och hå, nu var det evigheter sen jag skrev, IGEN!

Har varit hemma med feber dem senaste dagarna, första gången jag är "sjuk" på över 5 år.

Har fixat om min blogg lite som ni ser, vad tycker ni?

I morgon är det torsdag, och jag och mamma har möte i skolan, så jag ska försöka pallra mig dit redan på morgonen, bussen går 8, Yipie ;)

Har ni det bra allihopa?

Ska försöka skriva snart igen :)

Kram :)

Vaknade i morse och kännde mig alldelles stel i ansiktet,
tittar i spegeln och ser att jag är svullen som jag vet inte vad, ser ut som en ballong i ansiktet, och det syns bara inte, det känns också?

Varför ska min kropp bete sig såhär!!!

Inte nog med ett svullet ansikte,
även magen är svullen och öm,
ont i höfterna och ont i lederna.
Stel som en pinne och trött är jag också....
Det känns inte bra dethär!!!!

Sitter i datornsalen med klassen, tredje timmen och sen är det bara tre kvar. Det börjar klarna upp lite från morgonens regn.
Jag tog mig till skolan idag, till skillnad från igår när jag bara låg hemma med världens ångest och natten till tisdagen sov jag knappt 1 timme, ångesten höll mig vaken hela natten, det var hemskt!
Fixade att ta mig till skolan, men sitter med en stor filt runt hela mig, vill inte visa mig, vågar inte, jag känner mig så äckligt stor och tjock.

Ska försöka rida när jag kommer hem, iallafall umgås med Sickan, får se vad vädret tillåter, men jag behöver verkligen tänka på annat en stund.....

Fick även veta att morfar har lungcancer igår, och mamma ligger hemma i Influensa, får se om jag får göra hela stallet när jag kommer hem, hoppas bara att jag får lite ork till det. Är svimmfärdigt trött just nu....


Åh, förlåt vad jag klagar! Men livet är inte alls kul just nu!

Sitter i soffan med massor av ångest, usch vad jag hatar kvällarna!

Iövermorgon börjar skolan och jag har lite små ångest för det faktiskt, inte för själva skolarbetet, utan för hur jag ska orka....
Har bara en begränsad dos med ork, och den räcker inte spc länge.
Men samtidigt är jag otroligt peppad inför att gå klart sista terminen i grundskolan,
det ser faktiskt ut nu i dagsläget som att jag kommer bli klar med nian innan jag blir 18, och det är jag så otroligt glad över!!!


Jag och min skruttunge som idag är varm i höger hov :(

Idag fyller denna lilla underbara prinsessa år!
Grattis skruttan <3
(Jessica i svart)

Igår när jag och mamma var ute och red så gick vi på ett ställe där vi inte gått på länge, vi gick där rätt ofta förut, så jag kan vägen typ utantill, bara det att....dem hade avverkat skogen, så att det såg inte alls ut som det brukade...
Då kläcker jag en (som vanligt) helt knäpp kommentar,
mamma, Om jag inte visste vart vi var, skulle jag inte veta vart vi är!

Tycker det var rätt fyndigt av mig :D

Ja,
och så hade ännu en dag på jullovet gått.....

Sov till 12,
åt lunch,
satt vid datorn,
gick ut till stallet och fixade allt där,
sen red jag och mamma ut dem barbacka en sväng, red Sickan på Sidpullet, och Guuud vad bra hon gick :D Vi hoppade lite också, lite små grenar som hade blåst över vägarna :)
Skitkul :D

Sen,
gick jag in,
satt mig vid datorn,
tittade på en film med familjen,
och nu sitter jag här, och är påväg i duschen.

Så rolig har min dag varit :D

Och ja, ångest på de!!!

 God natt :)

 God morgon :D